Har blivit förfärligt dålig på att hålla bloggen uppdaterad. I början var bloggandet väl ett sätt att döda tid på, på samma sätt som joggandet. Nu har både springandet och bloggande uteblivit då jag känner mig som en fisk i vattnet här i mitt sekundära liv, eller vad man nu skall kalla det. Nu finns det sällan några stunder som jag sitter på sin sängen och funderar på vad man skall göra, nu slösar jag bort min fritid lika lätt som hemma i Finland.
Det gågna veckoslutet och den gågna veckan har som vanligt rullat på med sina rutiner, och trots det härliga vårvädret (som bäst har det varit 16 grader!) har jag inte haft varken ork eller lust att göra något speciellt. På måndagen tog jag mig dock ut på en runda med hostmammas rullskridskor, vilket var skrämmande med tanke på att jag inte hade en blakaste aning om hur men stannar, men kul. Det var första gången jag hade sådana under mina fötter så jag var smeksigt packad med alla världens skydd samt hjälm. I förrgår traskade jag till närmaste åkerkanten och betraktade solnedgången ensam med mina tankar. Kände att jag behövde lufta dem litegran och slippa stöket i huset för ett tag helt enkelt.
 |
| Solnedgången vi åkerkanten |
Sedan fyra ögonblick ögonblick från dendä så omtalade vardagen.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti