Paintball & Margaritas

Hade totalt glömt att jag ens har en blogg, och dessutom har jag inte haft så mycket att skriva om.

Lägenheten i Åbo börjar så småningom fyllas med saker, fast än är det en hel del som skall köras dit.

Förra söndagen var vi till Ninos kusiner för att spela paintball igen, det hade redan gått sådär treveckor sen vi gjorde det senast. Urkul som alltig, och de vanliga blåmärken följde med denhär gången också. Speciellt två stycken på mitt ben blev riktigt fula, de är en hel del mörkare nu än vad de var då bilden togs. Fast det är nog någonting som hör till, roligt at jämföra med de andra såhär efteråt.

Lördagen före drog vi illanistujaiset hemma hos Joni tillsammans med en hel del kolleger från jobbet, var vi skrattade lite för mycket och avnjöt hemgjorda Margaritas. Det är något som jag måste pröva på i nåt skede nu när jag har en egen blender!

Freu dich auf das Leben

Momentan geht's mir gut, so gut wie es gehen kann.

Det känns som om livet bara ler, lika stort som solen sken på dagen denna bild togs. Det känns som om alla bitar faller på plats, och väntar förskräckt på när vindarna skall vända, för allting kan inte bara gå så här bra som det gör just nu.

De första sakerna är förda till lägenheten, sommaren har äntligen satt igång, två personer i mitt liv som jag bryr mig mycket om fick besked om att de fått studieplats i Åbo, och har goda chanser att få jobb i min nya hemstad då min nuvarande chef lovat att rekommendera mig på begäran.

Det enda som jag lite kan gnälla över är att jag mer eller mindre dör inombords varje skift jag är tvungen att sitta på kassastolen och maniskt göra samma rörelser och upprepa samma fraser sådär sex till sju timmar. Måste dock ändå glädja mig då många inte har sommarjobb, och pengarna kommer till god användnig nästa läseår då utgifterna är mångdubblade.

Sinä olet minun siskoni

Tänkte dra ihop ett inlägg på några rader då uppdateringen har varit lite knaper här på bloggen. På lördagen drog de tre musketörerna Felicia, Amanda och Janni en utekväll i ettan, var vi senare träffade Sedde också. Vad som skulle bli en lugn kväll för att bara gå ut och dansa blev som vanligt inte så lugn. Man skall nog aldrig säga att man skall ta en lugn kväll, för just de kvällarna blir värst.

Igår var det söndag, och jag skjutsade min käraste syster till en fest fast hon har jobb idag då det är måndag. I sådanna stunder känner jag mig hur gammal som helst, skulle aldrig tänka mig göra det ifall jag skulle ha jobb dagen efter. Själv har jag ledig både idag och i morgon, då jag jobbar hela veckoslutet, så blir knappast någon regatta för min del.

Annars är det på onsdagen 1.7, och jag kommer att få mina nycklar till lägenheten då!

Håller på att slipa ett gammal bor som jag sedan tänker måla, som jag hoppas att kan bli mitt matbord i lägenheten. Hoppas bara innerligt att bordet ryms i mitt lilla kök, och att jag inte har gjort allt jobb i onödan då allt är klart.

Smeksiga selfies utan smink

Bordet jag jobbar med, kolla skillnaden slipandet gör!

Jussi 2015

Här kommer bilder från midsommaren lite för sent. I år bestämde jag mig för att dra en lugn midsommar omringad av min familj på mitt favoritställe på jorden, stugan. Eftersom jag inte har alltför många chanser att tillbringa veckoslut där denna sommar pga. jobbet var detta absolut det bästa beslutet jag gjort på länge.

 Vår stuga vilar på 7km från Fiskars vid en relativt stor sjös strand, utan ström eller rinnande vatten. Det är endast en handfull med stugor som faktiskt används i närheten, och stället är härligt rofyllt och lugnt. Det värsta och det bästa med att ha en stuga utan elektrisitet är att man inte får sin telefon laddad, därför är man tvungen att ha de alla avstängda då man inte använder dem. Förr kändes detta bara jobbigt, men har äntligen insett att det är jävligt skönt att ha en orsak att stänga ut yttre världen.

Under midsommaren har vi hunnit bada bastu, simmat i allt för kallt vatten, äti bra, korka alkohol, kytta efter båttjuvar, fiska, åka båt i ösregn och en massa andra stuggrejer. Vet inte när jag senast har haft så roligt med min mamma, har ju trots allt inte hunnit vara hos henne nåt mycket under dessa tre veckor jag har varit tillbaka i Finland.

Efter att vi drog upp näten i ösregn smakade muikkorna bra i pannan!

Sju stycken fina

Slutkörd

Min andra officiella kassatur överstökad och det känns som om jag inte orkar mer. Skulle så mycket hellre stanna på gamla goa teolliset var jag inte är ny och var jag vet vad jag gör och inte måste fråga jämt. Sen har jag alltför höga krav på mig själv och tar det alltför hårt då jag gör någonting fel.

Förrutom att jobbet känns tungt så tynger andra greijer, bla. båten på stugan har blivit stulen såhär passligt till midsommar och har en massa skit jag borde ta hand om här hemma.

Att en sådann munter uppdatering! För att lätta upp inlägget bjuder jag på en en bild på mig som fem åring. Kommer ännu hur levande som helst ihåg hur jag älskade dendär jeanskjolen. Hur kul vore det inte om ens största problem vore att tröjan som mamma vill at man skall ha på sticks igen.

Mökkeilyä ja länkkärimeininkiä

Förra veckoslutet deltog vi med ett gäng brudar i Karis hjärns pubrunda, och efter alltför många ölstopp avslutade vi rundan på Serendi. Kvällen var helt super, fast det got a little out of hand på alkoholfronten. Som tema hade vi vilda västern, och eftersom jag inte hade en cowboyhatt for jag som indian. LIet kyligt med klänning blev det kanske, men som tur hjälpte ölen till på den punkten!

På lördagkväll åkte Miki och jag ner till stugan för att stanna där en natt. Kan inte konstatera annat än att vår stuga är mitt favoritställe på jorden. Det finns inget som slår stugliv!

Fiilisen dagen efter..

Jag har en lägenhet!!!

Ja-a gott folk, nu är det officiellt! Nycklarna har jag inte än, men kontraktet har vi skrivit under!

Sådär 2-3km från Åbos centrum i en liten hydda på 33 kvadrat kommer jag att bo från och med hösten.

Kan inte förstå att det är sant! Jag är absolut dökär i bostaden, det finns ett klädrum som rymmer alla mina kläder, ett såpass stort kök att den rymmer ett litet köksbord, nya och fina ytor, alkov, härligt golv och tammefan DISKMASKIN!

Obeskrivligt skönt att äntligen ha det här med lägenhet på det klara. Ville inte uppleva ångesten i samma skala som den var ifjol då jag sökte lägenhete förrän jag visste att jag skulle befinna mig i Tyskland istället för Åbo den hösten.

 Önskar att jag hade hade bättre bilder, men de får komma senare!

Wo bin ich gewesen?

Halloj!

Har inte publicera ett enda inlägg sedan jag kom hem från Tyskland, och nu har det ju nästan gått två veckor sedan det hände. Tänkte att jag passar på att skriva ner lite hur mina fiilisar var förrän jag hinner glömma.

Fotoboken som jag skulle ge som avskedspresent hann inte komma dagen jag åkte iväg, utan kom dagen efter. Annars skulle det inte ha varit så farligt, men kändes lite pinsamt då jag var tvungen att begära dem att skicka räkningen åt mig från postpaketet. Fast nåjaa, shit happends, världen går inte under fast de fick se priset. Man har ju glömt prislappar på presenter förrut.

Mina hostföräldrars avskedspresent till mig var en väska med Lüneburgs vattentorn på, och en massa saker innuti den. I den låg bla. teckningar från barnen, låda med Kindergodis, Lüneburg karameller, bratwurst, curryketchup, teposar av teet vi brukade dricka till kvällsmål, ett kort med vacker text, en Kohlrabbi (en typ av kål alltså. För att jag är dökär i smaken, och den inte är så vanlig här) och bodylotion från Nivea.

Avskeden var jättejobbig. När jag började läsa kortet hostmamma hade skrivit kunde jag inte hålla tårarna tillbaka längre. Hade planerat att inte gråta framför barnen, speciellt pojken, för han kan vara lite känslig, men det gick inte så bra. Efter att jag skärpt mig en aning satte jag mig i bilen med hostmamma. Utanför securitychecken på flygfältet rullade det tårar ner för bådas kinder igen då vi kramades hejdå. Sedan fick jag känna mig totaldum där jag sen stod ensam hulkande och rödgråten i securitycheckskön.

Gud vad jag älskar min tyska familj. Känns som en evighet sedan jag andades tysk luft, och jag saknar speciellt barnen något fruktansvärt ♥

Trots det jobbiga avskedet var det nog något euforiskt med att få komma hem till sitt hemland. Jag log som en idiot när vi började landningen och jag såg distansten mellan mig och ländet jag älskar mest minska.

När jag väl landade och väntade på min andra kappsäck bleknade mitt leende ganska hastigt bort. Dagen jag landade var dagen då alla skolor hade sin avslutning, och vi skulle ut och festa ner till Ettan med hela gänget (förutom Kia såklart som fortfarande är i England). Min andra kappsäck med allt mitt smink kom aldrig. Den hade dessa jävlarna lämnat i Hamburg. 

Felicia väntade på mig i terminalen, och därifrån körde vi rakt till henne för att jag skulle kunna duscha och laga mig klar (med hennes smink), varefter jag sprang snabbt via pappa, och sedan sprang jag upp till Sofia för att förfesta sesådär 30min, för att sedan åka vidare till Ekenäs.Trots kappsäcksdramat blev det en helt super festkväll med flickorna på Ettan. Kunde nog inte ha valt en bättre dag att komma hem, träffade så många saknade bekanta!

Efter korgvällen sov jag över hos Felicia, och först dagen efter hade jag tid att packa upp och åka till mamma för att krama henne. Det här med prioriteter gott folk, haha!

Meine letze Tage in Deutschland

Hjälp! Det är redan torsdag, om två dagar åker jag hem!!

Förberedelserna för hemresan är i full fart, mina två kappsäckar är så gott som packade, mitt rum städat, och avskedspresenterna fixade.

Eftersom jag visste att det skulle bli lite tight med en kappsäck på 23kg och en liten handbagage på 8kg så betalade jag lite extra nu på förhand så får jag min lilla kappsäck incheckad som 23kg den med. Har ännu en del kläder och lite annat som skall ner i väskorna, men platsen torde räcka.

Som avskedspresent till mina härliga hostföräldrar har jag fixat ihop en fotobok från det gågna året, den kommer imorgon med posten, inte en dag för sent! Till barnen har jag knytit själv ihop ett armband och bokmärke var, och imorgon skall jag gå till Rossman för att printa ut bilder på mig och barnen som jag gör till kort åt dem. 

Hostmamma har länge pratat att hon vill ha porträttbilder på alla i familjen som det skall printa ut på canvasdukar till det nya huset, så vi knäppte dem igår när jag ändå har en systemkamera till hands. Gud vad jag kommer att sakna dessa människor, vi hade lite fö roligt igår, både medan vi tog bilderna och när vi kollade på dem efteråt ♥

I morgon blir det sista träffen med Lüneburg au pairerna. Jag kommer att sakna Helena och Chiara speciellt mycket! Vi har reda småplanerat en interrail till nästa sommar (inte denna kommande alltså). Vore askul att göra vår reunion i form av interrail, då skulle vi kunna åka via allas hemländer! Melissa meddelade redan att honhon hänger definitivt på! Vi skall inte tänka på morgondagen som ett farväl, utan som ett Auf Wiedershen! 

ps. Jag råkade orsaka att min hostmammas cykel blev stulen. Ni kan tänka hur kul det var att meddela glädjenyheterna. Fast som Kia sa igår när vi pratades via Skype, så var det tur att det hände nu efter no månader då vi är nära och inte efter första veckan. Kunde ha varit en aning jobbigare då.

Meine letze Partyabend auf Reeperbahn

 Min tid här rinner ut som sand mellan fingrarna! Kan inte riktigt fatta att jag är verkligen påväg härifrån på lördagen. Surrealistiskt på nåt vis. Förra fredagen åkte jag in till Hamburg ensam med tåg för att göra det som inte har blivit gjort i staden. Promenerade igenom vackra parken Pflanzen und Blumen, gick genom gamla Elbetunneln, besökte Miniatur Wonderland och åkte upp till Sternschanzen. Inhandlade även några klädesplagg från Tally Weijl. Har ingen aning om hur jag kommer att rymma allt det jag har köpt under mina nio månader i mina kappsäckar. Kommer att vara ett problem för sig..

Nochmal Berlin!

Förra veckoslutet blev två dagar längre då kristihimmelsfärdsdagen och fredagen var lediga. För att använda veckolsutet till fullo gjorde vi en liten miniresa till Berlin med familjen detta veckoslut. Helt annat att besöka staden med två som faktiskt bott där. Uppskattar verkligen att jag fick åka med fast vi alla bodde i ett och samma hotellrum. För åtta månader sedan skulle det säkert ha varit lite obekvämt för min del, men har kommit familjen såpass nära att det gick utan problem.

Vi besökte ett par av de klassiska sevärdheterna och tog en titt på de lite mindre vanliga. Lite shopping på egen hand hand jag också med. Om jag inte är alltför lat kanske jag laddar in lite bilder på vad som kom med i papperskassen till Lüneburg.

East side gallery

Fehrnseheturm

Siegessäule

Utsikten från tornet

In einem schwarzen Fotoalbum mit 'nem silbernen Knopf..

..bewahr ich alle diese Bilder im Kopf

Promenad igår 

Reeperbahn på lördag

Currywurst blev det som nattmat 

Skeppbalett på HH Hafengeburtstag från lördags

Chips från marknaden

Sälskapet under dagen. Valeriia kom som en trevlig överrasking senare!

Oblikatoriska Fischbrötchen 

Fabulous hår häromdagen

Heidepark för två veckor sedan