De tre musketörerna

På torsdagen landade en enormt saknad tjej på tysk mark. Det har varit mer än underbart att få umgås med Amanda efter ett halft års paus! Torsdagen gick vi på tumis runt i Lüneburg, och på kvällen mötte vi upp Felicia i Hamburg var tjejerna sov på ett hostel medan jag återvände hem för att jobba tidigt nästa morgon. Fick eftermiddagen ledig på fredagen, så åkte in på förmiddagen för att starta rundturen i Hamburg tillsammans med tjejerna. Med ömma fötter satt vi oss på tåget till Bremen, och väl där åkte vi upp till Felicas och åt senare en efterlängtad middag på Casa inne i stan.

Lördagen var inprickad som shoppingdag, så vi körde ner till Bremen och senare till Waterfront för att tillägna oss åt denna syssla. Vi återvände hem med lättare plånböcker och med händerna fulla med kassar från bla. Douglas, Tally Weijl och Primark.

Väl hemma fixade vi snabbt ihop tortillas och började sakta men säkert göra oss representativa inför PamPam. Krogen levererade som vanligt! Denna gång med Fifthy Shades tema, vilket var en rolig twist i det hela. Vi har haft så förbaskat roligt att det borde vara förbjudet. Vi släppte verkligen loss igår vilket märks idag bla. genom min hesa röst.

Hela morgondagen myste vi i sängen klädda i pyjamas, sedan var det dags att börja styra näsan hemmåt.

Jaa-a det var väl korta versionen av de senaste dagarna, bättre veckoslut får man söka efter!

Der Alltag als Au Pair Mädchen

 Har blivit förfärligt dålig på att hålla bloggen uppdaterad. I början var bloggandet väl ett sätt att döda tid på, på samma sätt som joggandet. Nu har både springandet och bloggande uteblivit då jag känner mig som en fisk i vattnet här i mitt sekundära liv, eller vad man nu skall kalla det. Nu finns det sällan några stunder som jag sitter på sin sängen och funderar på vad man skall göra, nu slösar jag bort min fritid lika lätt som hemma i Finland.

Det gågna veckoslutet och den gågna veckan har som vanligt rullat på med sina rutiner, och trots det härliga vårvädret (som bäst har det varit 16 grader!) har jag inte haft varken ork eller lust att göra något speciellt. På måndagen tog jag mig dock ut på en runda med hostmammas rullskridskor, vilket var skrämmande med tanke på att jag inte hade en blakaste aning om hur men stannar, men kul. Det var första gången jag hade sådana under mina fötter så jag var smeksigt packad med alla världens skydd samt hjälm. I förrgår traskade jag till närmaste åkerkanten och betraktade solnedgången ensam med mina tankar. Kände att jag behövde lufta dem litegran och slippa stöket i huset för ett tag helt enkelt.

Solnedgången vi åkerkanten

Sedan fyra ögonblick ögonblick från dendä så omtalade vardagen.

Karlsruhe

Måste väl slänga in några bilder från förra veckoslutet då nästa redan knackar på dörren.

Förra veckoslutet var vi alltså i sydvästra tyskland med hela familjen. Bilresan tog en väg mellan 6-7h,

vilket låter som mycket, men relativt snabbt gick tiden med tanke på att vi hade en fyra- och sjuåring med i bilen. Barnen var faktiskt snällare än jag hade förväntat mig, var förberedd på det värsta.

Vi bodde lite högre upp i bergen så det fanns en hel del snö. Utsikterna längs med serpentigvägarna utöver bergen och dalarna var något jag aldrig sett i Finland och hittar inte ord som beskriver mäktiga känslan. Skönhet fanns förutom i naturen även i de små byarna vi körde förbi i syd. Tog en del filmer som jag kanske lägger upp in någt skede, helt något annat än vad man ser här uppe i norr!

Detta veckoslut åker vi igen upp till Hambur för en till au pair meet-up, och sen nästa veckoslut kommer Amanda på besök!! Kommer att bli underbart att få se vår blonda kompis efter mer än 6mån!

Bara ett litet smakprov av hur mysiga husen är där nere

"Das ist mir doch egal!"

 Min vecka har varit mycket händelsefattig och har mestadels tillbringat min lediga tid i huset, vilket känns lite tråkigt. Nya tyskakursen satt igång förra fredagen, vilket är ett plus dock. Alttid kul att lära känna nya människor, speciellt då de bor i närheten och man inte skall behöva betala sig sjuk för att åka jämt in till Hamburg då man känner sig för att vara social.

Gällande arbete så fortsätter mitt minimala antal jobbtimmar att vara normen. Dessa timmar kommer dock att jobbas in snart då det blir ledigt från skolan för pojken vid påsken. Som tur är kommer jag inte att vara tvungen att vara tillgänglig under de hela 18 dagarna, men nog en hel del. Aja, det är väl helt rättvist då jag har haft det så slappt på sistone.

Imorgon åker vi med familjen ner till Karlsruhe (6-7 timmars bilresa utan trafikstopp) för att hläsa på lite deras bekannta. Följer gärna med gratis till en ny del av landet! Det är inte precis som om jag skulle ha allt för mycket på gångs här i hemknutarna just nu.

En bild från flickans onsdagsjumppa. Onsdagen i fråga var
karnevalsdag, så vår lilla tös var utklädd till prinsessa!

Sani!!

Förra veckans onsdag kom äntligen efter en lång väntan. Den morgonen fick jag krama min syster för första gången på nästan sex månader. Lyckan jag kände går nog inte att beskriva med ord. Dessutom var jag så fruktansvärt stolt över min syster som klarade av galant att både flyga själv och att orientera sig från Hamburgs flygplats till centrum!

Onsdagen tillbringade vi mest med barnen och hemma då jag hade jobb helt som vanligt. Vi lagade bla. mat på dagen och gick på flickans jumppa på eftermiddagen. Tog en promenad runt byn hann vi också. Den dagen var fylld med en hel del tjattras, det är såå annorlunda att få kommunicera ansikte mot ansikte!

PS. Min syster har, så som jag fruktat blivit längre än mig. Hennes hår var dessutom fruktansvärt långt. Kändes som om det var flera år sedan jag hade sett henne senast..

Min snälla hostmamma gav mig eftermiddagen ledig på torsdagen, så vi tillbringade hela dagen inne i Lünneburg med Sani. På förmiddagen besökte vi lokala simmhallen (en liten besvikele dock), turistade runt i Lüneburg och åt asiatiskt. På kvällen myste vi lite med min hosmamma i soffan med Germanys next top model i tv-rutan, och somnade tidigt efter en dag fylld med aktivt simmande, cyklande och promenerande.

På fredagen drog vi ingen lugn kväll utan åkte iväg till Hamburg för att checka in läget där. Tror nog att fredagkvällen i fråga kommer att stanna i våra minne förevigt, vi skapade nämligen ett par en historier som börjar med orden "Under den där kvällen i Hamburg på Reeperbahn..". Vi fick sällskap av Eric, Doris och Daniel, och senare nya bekanntskaper från Wales!

Lördagen var incheckad i kalendern som en shoppingdag i Hamburg, men omständigheterna var lite emot oss. Vi hann gå runt ett kvarter förrän regnet började falla, vilket drog ner på shoppinglusten en hel del, så vi återvände efter ett par en timmar till gamla trygga Lüneburg var vi åt Centrals himmelska burgare. På vägen hemvägen till byn gjorde vi en sista sväng via Rewe var Sani fick köpt det sista hon ville ha hem matvägs härifrån.

Före vi måddes dra oss iväg mot flygfältet på söndagen hann vi äta lunch med familjen och även slappa ett tag. Hejdåkramen med min käraste syster var som tur inte allt för jobbig med tanke på att jag kommer ett var till Finland om ca. en månad. Gud så tiden går fort! 

Lätt sagt en legendarisk kväll den här med!

Uppe i vattentornet i Lüneburg!

Asiatiskt efter Salü, simmhallen i Lüneburg

Sanis första Currywurst!

Kölner Karnival!

 Huh-hu sånt veckoslut! Har haft så roligt att det borde vara olagligt.

På fredagen träffade jag Felicia i Hamburg, styrde stegen mot Reeperbahn, och senare såg Fifthy Shades Of Grey på Savoy. Är ännu inte helt säker på vad jag egenligen tyckte om filmen, inte dålig men inte något superbra heller. Sevärd kan man väl kalla den.

Efter få och dåliga timmar sömn ensam på ett hostel brevid tågstationen lade jag väskan över axeln och marscherade med en semla till busstationen, var jag träffade mitt resesällskap. Den sex timmar långa bussresan till Köln gick förvånandsvärt smärtfritt med min nya bekanntskap Anna från Raumo. Det är henne jag får tacka för att jag alls åkte, hon var snäll och frågade om jag vill hänga på i hennes gängs karnevalutfärd.

Själva karnevalen var härlig! Så gått som alla var utklädda eller hade nån slags karnevalsutrustning, och skrattet och leendena omringade oss jämt! Runt tolvtiden tappade jag dock bort allihopa (fråga inte hur), och med en död telefon lyckades jag inte hitta dem igen före på morgonenbussen påväg hem sju timmar senare. Som tur hittade jag snabbt nya bekanntskaper som tog mig med sig i deras firande. Underbara människor, är evigt tacksam för allt de gjorde för mig den natten. Utan dem hade jag säkert missat bussen hem också, var ju trots allt första gången i Köln.

Eftersom min nattsömn mellan lördag och söndag bestod av ett par ynkiga timmar på bussen påväg tillbaka till Hamburg sov jag som en stock förra natten. Nu skall jag ännu sova ett par en timmar före pojken kommer hem från skolan, bis bald!

Viikonloppua odotellessa

Idag var första dagen på länge som jag var ensam med barnen på morgonen, vilket var egentligen helt skönt. 

Nu slapp jag osäkerheten gällande jag skall/får hjälpa till ("PAPPA SKA" dittan och "DU SKA INT" dattan). Detta betyder alltså också att jag kommer att ha huset för mig själv igen under dagarna, vilket är säkert det bästa med att hostpappas sjukledighet tog slut. Det är inte precis som om han skulle störa på nåt vis, men när han under de senaste månaderna har varit hemma under dagarna har jag för det mesta hållit mig undan i mitt rum då jag har varit hemma. 

En annan grej som nu kommer att åter normalställas är matlagningen. De senaste månaderna har jag lagat mat åt förutom mig och pojken, också åt hostpappa, vilket har gjort att pressen på att laga mat har varit större. Låter löjligt, men ni har ingen aning om hur pinsamt det kan kännas att servera brända fiskpinnar då det är någon annan runtbordet än jag och pojken.

Veckan har först börjat men jag har redan hela veckoslutet bokat!

På fredagen åker jag in till Hamburg för att träffa Felicia, och senare går vi och ser Fifthy Shades Of Gray tillsammans med hennes mamma.

Efter bion blir jag faktiskt och sova i Hamburg, ensam på ett hostel (lite skrämmande måste jag erkänna). Jag, en annan finsk au pair och ett par Erasmus-utbytesstuderande åker tidigt på lördagmorgon till Köln för att fira karnevalen där! Vi drar en galen move och festar hela dagen samt natten i Köln, och åker tillbaka till Hamburg på morgonkvisten. Här man kanske bör nämna att en väg tar sext timmar med buss, så galet är det verkligen.

Fasching, karnevalen alltså, är en tradition de firar årligen i Tyskland. Jag vet inte allt för mycket om den, förutom att den är störst i Köln och att det går i stort sätt ut på en jättelik maskerad med parader och skoj!

Alla dagisar och skolor firar det också, så t.ex lilla tösen här hemma skall vara utklädd till inget mindre än prinsessa på fredagen. Ser fram emot att uppleva det hela med iver!